Under våren har EUs nya klimatlagstiftning klubbats - inte minst tack vare framstående socialdemokrater i Frans Timmermans och Jytte Guteland - som på allvar kommer accelerera omställningen. Läs mer från Magnus Nilssons eminenta bevakning av de nyligen fattade besluten och vad de innebär för Sveriges klimatomställning.

Foto: Från https://www.nilssonproduktion.se

Stockholm+50 avslutades med 10 uppmaningar till världens länder och ledare att öka takten i omställningen och ompröva gamla sanningar som riskerar att stå i vägen.

Foto: Micael Widell / Unsplash

Efter att världen trädde in i ett nytt säkerhetspolitiskt läge den 24 februari var det äntligen dags att återigen sätta fokus på vår tids gemensamma ödesfråga. Ta del av Magdalena och Antonios tal.

Foto: Phil Price / CC BY-SA 2.0

Forskningen och vetenskapen är allt mer säker på sin sak - klimatkrisen är ett faktum, förändringarna sker allt snabbare och extremvärden med skyfall, värmeböljor och stormar kommer bli vanligare.

Foto: United Nations Photo / CC BY-NC-ND 2.0

EU har en ny klimatlag och och har tydligt höjt ambitionerna i klimatarbetet. Därefter följde USA, Kanada och Japan m.fl. efter med nya skärpta klimatmål. Här är de viktigaste punkterna.

Foto: motiqua / CC BY 2.0

Flera intressanta klimatrapporter manar på regeringen och politiken att snabba på omställningen. Dagens nyheters klimatreporter Peter Alestig har lyfta fram tre som alla pekar på att vi måste sluta klimatgapet mellan mål och åtgärder.

Figur: Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning enligt klimatlagen, 2021

Den 25 mars presenterade det klimatpolitiska rådet sin årsrapport med flera intressanta förslag hur klimatpolitiken kan förbättras. Slutsatsen är tydlig: mer behöver göras och klimatomställningen måste vara i centrum i återhämtningen efter pandemin.

Foto: Phil Price / CC BY-SA 2.0

Klimatsossarna tipsar om att Runö folkhögskola startar distanskursen "Ett hållbart samhälle - var en del av lösningen" där de studerande tillsammans fördjupar sig i, diskuterar och analyserar perspektiv på hållbarhet, globala rättvisefrågor och hur lösningar kan se ut och provar omställningsarbete i praktiken.

Valet av BIden i USA och bortröstandet av Trump från Vita huset gör att ett nytt spelbräde öppnar sig för klimatet. Under 2020 har flera stor ekonomier förnyat och vässat sina klimatlöften och Biden har precis återanslutit USA till Parisavtalet. Vad som händer nu är upp till oss att förverkliga.

Foto: Marko V Niemelä / CC BY-NC-SA 2.0

Vätgas har varit på tapeten under hösten 2020. EU har lanserat en vätgas strategi som uppskattar att 25 % av energibehov kommer täckas av vätgas till 2050. I Sverige tar Fossilfritt Sverige fram en nationell färdplan för vätgasinfrastrukturen, Energimyndigheten genomför nya samarbete kring vätgas och vätgasen ingår också som en viktig del i Elektrifieringskommissionens arbete. Är vätgasen påväg mot en genombrott månntro?

Foto: Eric Fischer CC BY 2.0

Regeringen gav i oktober 2019 länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götalands län i uppdrag att analysera förutsättningarna för trygg elförsörjning. Rapporten presenterades 7 september och ger en god bild av de utmaningar som finns och behovet av ökat fokus på elnätens utveckling framöver.

IEA - International Energy Agency - publicerade i oktober sin senaste analys kring omställningen i energisektorn. Pandemin bedöms leda till 5 % lägre energianvändning, 7 % lägre utsläpp och 18 % mindre investeringar i energisektorn under 2020 jämfört med föregående år. Det är en markant påverkan som leder till att utsläppen peakade 2019. Världen har nu den stora utmaningen att återhämta sig från pandemin effekter och samtidigt fortsätta utvecklingen mot halverade utsläpp till 2030 och nettonollutsläpp till 2050. Frågan är vad som behövs för att få det att hända.

Den frågan ställer sig Jason Bordoff, professor vid Colombias Universitet och tidigare rådgivare till President Barack Obama och ger ett par riktigt intressanta svar. Den vanliga uppfattningen är att stora oljeexporterande länder framöver kommer tappa i inflytande och ersättas av länder som idag driver den elektriska teknikutvecklingen. Men tänk om det inte är så enkelt.

[Bild från Mikhail Metzl/Tass via Getty Images]

Efter att många varit uppslukade av valet i USA publicerar vi nyheter som förtjänar större uppmärksamhet. Redan dagen efter valet, den 4 november, presenterade SCB sin årssammanställning över Agenda 2030 arbetet i Sverige och pekar på att utvecklingen inte går tillräckligt fort och till och med i fel riktning.

[Källa och bild: SCB, Lämna ingen utanför Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020]

Preems nya vd berättade den 28 september att Preem drar tillbaka sin ansökan om utbyggnad. Spännande läsning i SvD om historien bakom och glädjande att klimatpolitiken och miljörörelsen driver de privata investeringarna i en mer hållbar riktning!

EU-parlamentet har röstat: parlamentet ställer sig bakom att minska utsläppen med 60 procent till 2030 – en rejäl förändring och ambitionshöjning från nuvarande mål, som låg på 40 procent. Dessutom flera andra viktiga beslut om nytt mål till 2040, växthusgasbudget och klimatneutralitet till 2050. Roligt att se socialdemokratisk klimatpolitik in action av Jytte Guteland (S) som lotsat fram förslaget!

Jytte Guteland (S) är huvudansvarig i Europaparlamentet för EU:s klimatlag och ordförande i EU:s miljöutskott. Hör henne berätta om de senaste förslagen från utskottet för en snabbare omställningstakt!

Magnus Nilsson skriver om demokraternas klimatförslag inför presidentvalet i höst. Det är en spännande läsning om ett program med potential att återinföra USA som en av klimatledarna på den internationella arenan. Frågan är om Sverige och EU har styrkan att följa efter?

[Bild: Gage Skidmore, Wikimedia]

Finansminister Magdalena Andersson tar emot Jämlikhetskommissionens betänkande om hur vi kan öka jämlikheten av kommissionens ordförande Per Molander.