Klimatsossarna tipsar: Europaparlamentet stödjer Jytte Gutelands (S) skärpta klimatmål

Europarlamentet stödjer Jytte Gutelands (S) skärpta klimatmål

EU-parlamentet har röstat: parlamentet ställer sig bakom att minska utsläppen med 60 procent till 2030 – en rejäl förändring och ambitionshöjning från nuvarande mål, som låg på 40 procent. Dessutom flera andra viktiga beslut om nytt mål till 2040, växthusgasbudget och klimatneutralitet till 2050. Roligt att se socialdemokratisk klimatpolitik in action av Jytte Guteland (S) som lotsat fram förslaget!

LÄS Magnus nilssons analys av förslaget

Det är glädjande att övriga Europa tar rygg på Sverige för att driva omställningen tillsammans. Nu ska unionens regeringar komma överens om en ståndpunkt innan frågan övergår till trialogförhandlingar mellan parlamentet, komissionen och rådet.

Klimatlag för EU i korthet – om Europaparlamentet får bestämma

  • 2050 ska EU och varje medlemsstat vara klimatneutralt. Från och med 2051 ska ”removals” (upptag av växthusgaser i sänkor) överstiga utsläppen av växthusgaser.

  • Senast 31 maj 2023 ska Kommissionen presentera ett mål för 2040.

  • Till 2030 ska unionens utsläpp vara 60 procent lägre än 1990. Senast 30 juni 2021 ska Kommissionen lämna förslag om lagstiftning för att klara detta mål.

  • Senast 30 juni 2021 ska medlemsstaterna rapportera om det oberoende, nationella expertråd som ska finnas i varje land för att granska och stödja klimatpolitiken.

  • Etablera ett expertråd på unionsnivå, European Climate Change Council (ECCC), med uppgift att granska och lämna förslag om unionens klimatpolitik.

  • Senast 31 december 2021 ska Kommissionen fastställa hur stora de totala, återstående växthusgasutsläppen från unionen får bli i en särskild växthusgasutsläppsbudget.

  • Alla unionens institutioner, liksom medlemsstaterna, ska säkra att privata och offentliga ekonomiska satsningar främjar unionens klimatpolitik.

  • Med start 30 september 2023 och därefter vartannat år ska Kommissionen presentera en utvärdering av hur klimatpolitiken lyckas såväl på unionsnivå som i respektive medlemsstat samt, vid behov, lämna förslag till förändringar i lagstiftning m.m.