Valet av BIden i USA och bortröstandet av Trump från Vita huset gör att ett nytt spelbräde öppnar sig för klimatet. Under 2020 har flera stor ekonomier förnyat och vässat sina klimatlöften och Biden har precis återanslutit USA till Parisavtalet. Vad som händer nu är upp till oss att förverkliga.

Foto: Marko V Niemelä / CC BY-NC-SA 2.0

Vätgas har varit på tapeten under hösten 2020. EU har lanserat en vätgas strategi som uppskattar att 25 % av energibehov kommer täckas av vätgas till 2050. I Sverige tar Fossilfritt Sverige fram en nationell färdplan för vätgasinfrastrukturen, Energimyndigheten genomför nya samarbete kring vätgas och vätgasen ingår också som en viktig del i Elektrifieringskommissionens arbete. Är vätgasen påväg mot en genombrott månntro?

Foto: Eric Fischer CC BY 2.0

Regeringen gav i oktober 2019 länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götalands län i uppdrag att analysera förutsättningarna för trygg elförsörjning. Rapporten presenterades 7 september och ger en god bild av de utmaningar som finns och behovet av ökat fokus på elnätens utveckling framöver.

IEA - International Energy Agency - publicerade i oktober sin senaste analys kring omställningen i energisektorn. Pandemin bedöms leda till 5 % lägre energianvändning, 7 % lägre utsläpp och 18 % mindre investeringar i energisektorn under 2020 jämfört med föregående år. Det är en markant påverkan som leder till att utsläppen peakade 2019. Världen har nu den stora utmaningen att återhämta sig från pandemin effekter och samtidigt fortsätta utvecklingen mot halverade utsläpp till 2030 och nettonollutsläpp till 2050. Frågan är vad som behövs för att få det att hända.

Den frågan ställer sig Jason Bordoff, professor vid Colombias Universitet och tidigare rådgivare till President Barack Obama och ger ett par riktigt intressanta svar. Den vanliga uppfattningen är att stora oljeexporterande länder framöver kommer tappa i inflytande och ersättas av länder som idag driver den elektriska teknikutvecklingen. Men tänk om det inte är så enkelt.

[Bild från Mikhail Metzl/Tass via Getty Images]

Efter att många varit uppslukade av valet i USA publicerar vi nyheter som förtjänar större uppmärksamhet. Redan dagen efter valet, den 4 november, presenterade SCB sin årssammanställning över Agenda 2030 arbetet i Sverige och pekar på att utvecklingen inte går tillräckligt fort och till och med i fel riktning.

[Källa och bild: SCB, Lämna ingen utanför Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020]

Preems nya vd berättade den 28 september att Preem drar tillbaka sin ansökan om utbyggnad. Spännande läsning i SvD om historien bakom och glädjande att klimatpolitiken och miljörörelsen driver de privata investeringarna i en mer hållbar riktning!

EU-parlamentet har röstat: parlamentet ställer sig bakom att minska utsläppen med 60 procent till 2030 – en rejäl förändring och ambitionshöjning från nuvarande mål, som låg på 40 procent. Dessutom flera andra viktiga beslut om nytt mål till 2040, växthusgasbudget och klimatneutralitet till 2050. Roligt att se socialdemokratisk klimatpolitik in action av Jytte Guteland (S) som lotsat fram förslaget!

Jytte Guteland (S) är huvudansvarig i Europaparlamentet för EU:s klimatlag och ordförande i EU:s miljöutskott. Hör henne berätta om de senaste förslagen från utskottet för en snabbare omställningstakt!

Magnus Nilsson skriver om demokraternas klimatförslag inför presidentvalet i höst. Det är en spännande läsning om ett program med potential att återinföra USA som en av klimatledarna på den internationella arenan. Frågan är om Sverige och EU har styrkan att följa efter?

[Bild: Gage Skidmore, Wikimedia]

Finansminister Magdalena Andersson tar emot Jämlikhetskommissionens betänkande om hur vi kan öka jämlikheten av kommissionens ordförande Per Molander.

Idag, inför LO-kongressen, skriver Magnus på Arbetets debattsida om otryggheten som det viktigaste hindret för att kunna genomföra den oundvikliga klimatomställningen i tillräckligt högt tempo.

Den socialdemokratisk ledda regeringen har tagit ett nytt steg i omställningsarbetet och i enlighet med klimatrådets förslag inrättat ett klimatkollegium på regeringskansliet. Syftet är säkerställa att alla politikområden bidrar till att öka takten i omställningen.

Den 15 juni presenterar 9 forskare en sammanställning kring kunskapsläget kring styrmedel på mat- och miljöområdet. Anmäl dig gärna till seminariet eller ta chans att se det i efterhand om du får förhinder.