Webbinarium (ej inspelat) med Lars Nilsson om EUs motsvarighet till det svenska klimatpolitiska rådet.
Felix och Jakob skriver på Europadagen med Jesper och Sofia om hur högerregeringen går i kollisionskurs med EU:s nya klimatlagstiftning och vad socialdemokratin måste göra för att vända utvecklingen.
Under våren har EUs nya klimatlagstiftning klubbats - inte minst tack vare framstående socialdemokrater i Frans Timmermans och Jytte Guteland - som på allvar kommer accelerera omställningen. Läs mer från Magnus Nilssons eminenta bevakning av de nyligen fattade besluten och vad de innebär för Sveriges klimatomställning.
Foto: Från https://www.nilssonproduktion.se
Flera intressanta klimatrapporter manar på regeringen och politiken att snabba på omställningen. Dagens nyheters klimatreporter Peter Alestig har lyfta fram tre som alla pekar på att vi måste sluta klimatgapet mellan mål och åtgärder.
Figur: Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning enligt klimatlagen, 2021
Den 25 mars presenterade det klimatpolitiska rådet sin årsrapport med flera intressanta förslag hur klimatpolitiken kan förbättras. Slutsatsen är tydlig: mer behöver göras och klimatomställningen måste vara i centrum i återhämtningen efter pandemin.
Foto: Phil Price / CC BY-SA 2.0
Klimatsossarna tipsar om att Runö folkhögskola startar distanskursen "Ett hållbart samhälle - var en del av lösningen" där de studerande tillsammans fördjupar sig i, diskuterar och analyserar perspektiv på hållbarhet, globala rättvisefrågor och hur lösningar kan se ut och provar omställningsarbete i praktiken.
Valet av BIden i USA och bortröstandet av Trump från Vita huset gör att ett nytt spelbräde öppnar sig för klimatet. Under 2020 har flera stor ekonomier förnyat och vässat sina klimatlöften och Biden har precis återanslutit USA till Parisavtalet. Vad som händer nu är upp till oss att förverkliga.
Foto: Marko V Niemelä / CC BY-NC-SA 2.0
Klimatfrågan blir alltmer en facklig fråga. Flera fackförbund har lanserat egna rapporter och klimathandlingsplaner om hur den egna branschen kan nå sina hållbarhetsmål. Att förstå EUs utsläppshandel är en viktig del. Magnus Nilsson har på uppdrag av LO skrivit en rapport om hur det fungerar.
Foto: Emilian Robert Vicol / CC BY 2.0
Det är en konst att driva effektiv och jämlik klimatpolitik. Varför klimatomställningen inte har gått snabbare ha ställer många frågor om vad som saknas för att skapa ett tillräckligt starkt folkligt stöd. Vilka omvärderingar, prioriteringar och målkonflikter behöver de politiska rörelserna ta sig an och hur kan den socialdemokratiska klimatpolitiken utvecklas under 2020-talet.
Vätgas har varit på tapeten under hösten 2020. EU har lanserat en vätgas strategi som uppskattar att 25 % av energibehov kommer täckas av vätgas till 2050. I Sverige tar Fossilfritt Sverige fram en nationell färdplan för vätgasinfrastrukturen, Energimyndigheten genomför nya samarbete kring vätgas och vätgasen ingår också som en viktig del i Elektrifieringskommissionens arbete. Är vätgasen påväg mot en genombrott månntro?
Foto: Eric Fischer CC BY 2.0
Regeringen gav i oktober 2019 länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götalands län i uppdrag att analysera förutsättningarna för trygg elförsörjning. Rapporten presenterades 7 september och ger en god bild av de utmaningar som finns och behovet av ökat fokus på elnätens utveckling framöver.
IEA - International Energy Agency - publicerade i oktober sin senaste analys kring omställningen i energisektorn. Pandemin bedöms leda till 5 % lägre energianvändning, 7 % lägre utsläpp och 18 % mindre investeringar i energisektorn under 2020 jämfört med föregående år. Det är en markant påverkan som leder till att utsläppen peakade 2019. Världen har nu den stora utmaningen att återhämta sig från pandemin effekter och samtidigt fortsätta utvecklingen mot halverade utsläpp till 2030 och nettonollutsläpp till 2050. Frågan är vad som behövs för att få det att hända.
Den frågan ställer sig Jason Bordoff, professor vid Colombias Universitet och tidigare rådgivare till President Barack Obama och ger ett par riktigt intressanta svar. Den vanliga uppfattningen är att stora oljeexporterande länder framöver kommer tappa i inflytande och ersättas av länder som idag driver den elektriska teknikutvecklingen. Men tänk om det inte är så enkelt.
[Bild från Mikhail Metzl/Tass via Getty Images]
Efter att många varit uppslukade av valet i USA publicerar vi nyheter som förtjänar större uppmärksamhet. Redan dagen efter valet, den 4 november, presenterade SCB sin årssammanställning över Agenda 2030 arbetet i Sverige och pekar på att utvecklingen inte går tillräckligt fort och till och med i fel riktning.
[Källa och bild: SCB, Lämna ingen utanför Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020]
EU-parlamentet har röstat: parlamentet ställer sig bakom att minska utsläppen med 60 procent till 2030 – en rejäl förändring och ambitionshöjning från nuvarande mål, som låg på 40 procent. Dessutom flera andra viktiga beslut om nytt mål till 2040, växthusgasbudget och klimatneutralitet till 2050. Roligt att se socialdemokratisk klimatpolitik in action av Jytte Guteland (S) som lotsat fram förslaget!
Magnus Nilsson skriver om demokraternas klimatförslag inför presidentvalet i höst. Det är en spännande läsning om ett program med potential att återinföra USA som en av klimatledarna på den internationella arenan. Frågan är om Sverige och EU har styrkan att följa efter?
[Bild: Gage Skidmore, Wikimedia]
