+ Fakta om klimatförändringarna

Klimatförändringarna innebär att jordens temperatur stiger av ökade växthusgaser i atmosfären. Detta beror på att mänskligheten förbränner fossila bränslen (kol, olja och naturgas) och minskar naturens förmåga att ta upp koldioxid. Vare grads global temperaturhöjning leder till förändrade förutsättningar för människans civilisationsbyggande på jorden, t.ex. risk för översvämningar, torka och höjda havsnivåer.

1) Detta kommer få direkt påverkan på vår globala livsmedelsförsörjning och i värsta fall kan betydande delar av jorden bli obeboeliga.

2) Vid alltför stora temperaturhöjningar väntas smältande polarisar och upptinande av permafrosten spä på den globla uppvärmningen än mer på ett närmare okontrollerbart sätt.

+ Hur mycket måste utsläppen minska?

Världens länder har kommit överens om att minska våra globala utsläpp för att inte överstiga 2 graders global uppvärming med sikte på 1,5 grad. En tumregel är att utsläppen behöver halveras för varje decennium för att klara 1,5 gradersmålet som pekas ut i Parisavtalet. Skulle utsläppen fortsätta som nu missar vi det målet om bara 8-9 år. För att klara 1,5 gradersmålet krävs att utsläppen “peakar” i närtid och sedan minskar kraftigt och fler länder har antagit mål om att bli helt klimatneutrala till 2050. Därefter krävs att koldioxid absorberas ur atmosfären. Sverige har minskat utsläppen med ca 35 % från 1990 och måste öka takten tillsammans för att minska utsläppen ned till 85 % till 2045.

Mer information om Sveriges klimatpåverkan utsläpp finns här.

På MCCs hemsida synliggörs klimatbudgeten som är kvar för 1,5 grad och 2 grads maximal uppvärmning.

+ Mer om det klimatpolitiska ramverket

Klimatlagen som trädde i kraft 2018 lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas:

1) Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen.

2) Regeringen ska också vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

Sveriges klimatmål innebär att Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990. Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom kompletterande åtgärder som upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder (utöver de åtgärder som redan genomförs), utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser samt avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

Det klimatpolitiska rådet har till uppgift blir att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.

Mer om det klimatpolitiska ramverket kan du läsa på Regeringens hemsida.

+ Vad är konsumtionsbaserade utsläpp?

Fokus i klimatdebatten är oftast på på alla länders inhemska utsläpp, så kallade territoriella utsläpp. Sveriges ekonomi ger dock utsläpp i andra länder genom import av varor och tjänster som släpper ut växthusgaser innan de kommer till Sverige. Av dessa sammanlagda utsläpp exporterar Sverige nya produkter (t.ex. nya lastbilar) och använder en del för egen konsumtion. Den senare volymen kallas för konsumtionsbaserade utsläpp som ungefär är dubbelt så stor som Sveriges inhemska utsläpp. De konsumtionsbaserade utsläppen bygger på antaganden och modelluppskattningar och är förknipade med en del osäkerheter.

Produktionsutsläppen definieras som alla utsläpp som orsakas av svenska aktörer som därmed lägger till en del utsläpp utanför Sveriges gränser, t.ex. som orsakas av internationella transporter.

Den parlamentariska miljömålsberedningen har föreslagit att Sveirge ska införa konsumtionsbaserad utsläpp som komplement till det klimatpolitiska ramverket. Rent konkret föreslås två nya mål som ska komplettera målet för Sveriges territoriella utsläpp, ett för exportens klimatnytta och ett för konsumtionens klimatpåverkan. Tillsammans ska de tre leda till att den totala klimatpåverkan når nettonoll 2045. Förslaget ligger på regeringens bord som troligen kommer behandlas hösten 2022. För fler detaljer se presentationen från miljömålsberedningens presskonferens.