Grunderna i EU:s klimatpolitik

Under mandatperioden 2019-2024 har EU antagit en helt ny klimatpolitik under parollen den gröna given. Den gröna given har varit i centrum av EU:s politik under den senaste mandatperioden och även central i unionens tillväxtstrategi. Klimatpolitiken står på flera olika ben där följande delarna är de viktigast att känna till.

  • EU:s klimatlag
    EU har antagit bindande krav om att bli klimatneutralt senast år 2050 och minska utsläppen med minst 55% till 2030. Denna lagstiftning är styrande för vilka utsläppsminskningar som EU som union ska genomföra inom det globala Parisavtalet.

  • EU:s utsläppshandelssystem (ETS1)
    För att nå unionens gemensamma klimatmål har EU infört ett utsläppshandelssystem med succesivt minskad mängd utsläppsrätter. Detta gäller för industrin och flyget.

  • EU:s ansvarsfördelningsförordningen (ESR)
    Det utsläpp som inte ingår i utsläppshandelssystemet regleras i ansvarsfördelningsförordningen där varje medlemsland har fått bindande utsläppsmål. Här ingår utsläppen för transport och uppvärmning av bostäder och jordbruksmaskiner.

  • Kolsänka i skog och mark (LULUCF)
    Det räcker inte att bara minska utsläppen från utsläppande verksamheter utan Europa måste också se till att de europeiska skogarnas roll som kolsänka optimeras. Varje land har bindande krav på sig att bruka skogen på ett sådant sätt att skogarna suger upp en ökad mängd koldioxid.

Se film: Kort introduktion till grunderna i EUs klimatpolitik

Fördjupning

 

EU:s klimatlag +

Under mandatperioden antogs EU:s klimatlag som skriver i lagstiftning målet att bli klimatneutralt senast 2050 (med negativa utsläpp därefter). Lagstiftningen, som är bindande för EU-Kommissionen och medlemsstaterna innehåller även:

  • Delmål om minst 55% utsläppsminskning till 2030, med en deklaration om ökad ambition för kolsänkor som ökar målet till nästan 57% i praktiken
  • Växthusgasbudget med ett delmål till 2040 som ska bestämmas kommande mandatperiod
  • Inrättandet av EU-gemensamt klimatråd likt det Svenska klimatpolitiska rådet för att följa utvecklingen

Under den kommande mandatperioden ska 2040-målet bestämmas. Det klimatpolitiska vetenskapliga rådet har föreslagit mellan 88-95% baserat på vad som är möjligt och vad som krävs för att vara i linje med Parisavtalet. EU-Kommissionen har offentligt stöttat ett 90-procentigt mål.

EU:s miljöarbetet +

För att nå unionens gemensamma klimatmål har EU antagit ett stort paket med lagstiftningar som täcker alla stora utsläppande sektorer under namnet Fit for 55. Paketet innehåller också bredare och skärpt miljölagstiftning som bidrar till klimatarbetet, inklusive lagstiftning mot import av produkter som driver på global avskogning. EU har också infört en taxonomi för hållbara investeringar, naturrestaurering (ska fortfarande godkännas av medlemsstater), en förordning mot metanläckor mm.

EU:s sociala klimatfond +

För att underlätta omställningen har EU skapat en fond för rättvis omställning (just transition fund). Den fonden syftar till att ge stöd till de grupper och regioner där omställningen är som svårast för att säkerställa trygghet för vanligt folk. Det kan handla om stöd till energieffektivseringar eller konventering till ny teknik. Efter pandemin antog EU också en återhämtningsfond är 37 % av pengarna ska gå till klimatomställningen och generellt stärkt lagstiftning inom andra områden som kan påverka klimatet.