EN moderna och koldioxidfri industriomvandling
vi behöver en grön industriomställning inom hållbar teknik
Den industriella sektorn står idag för en tredjedel av de svenska utsläppen. Förutom en hög elanvändning står också industrin för flera av de utsläpp som är svårast att komma åt där industriprocesserna i sig producerar stor mängder koldioxid. Detta gäller inte minst cement och stål, båda material som används inom bygg- och anläggningssektorn. Det finns dock stor potential att ställa om industrin i relativt snabb takt med ny teknologi och lösningar som börjar snabbt blir mogna för storskalig produktion. Inom regeringsinitiativet för ett fossilfritt Sverige har varje bransch tagit fram egna planer. Dessa ställer dock stora krav på politisk handlingskraft. Staten bör sätta mål om vilka sektorer som först ska nå koldioxidneutralitet och prioritera de åtgärder som krävs för att möjliggöra detta.
+ Fler statliga investeringar och höjda anslag till forskning och utveckling
Ska industrin kunna ställa om i tillräckligt snabb takt krävs ett starkt statligt engagemang. Det kräver utökad samverkan: de offentliga bör genom upphandlingar garantera en marknad på samma sätt som när bland annat vattenkraften utvecklades och företag som ASEA kunde växa sig starka. Staten måste också stödja teknikutvecklingen. Detta görs redan genom Industriklivet och dessa satsningar måste breddas och permanentas. Avslutningsvis krävs ytterligare satsningar på forskning och utveckling inom flera områden. Staten måste ta in de resurser som krävs för att finansiera detta.
+ Snabba på tillståndsprocesserna
För att nå en snabb utveckling av miljöteknik idag behöver också tillståndsprocesserna bli snabbare och ny teknik inkluderas och främjas i lagstiftningen. Miljöbalken är en viktig lagstiftning som ska värnas och utvecklas men dess utgångspunkt i försiktighetsprincipen, vilket innebär att all förändring måste prövas mot nollalternativet, kan göra processer onödigt krångliga. Det innebär ofta att det kan krävas omfattande dokumentation och att lokala hinder, exempelvis rödlistade arter, kan stoppa eller försena stora och viktiga projekt. Det krävs en översyn av miljöbalken och annan anslutande lagstiftning, exempelvis PBL och expropiationslagstningen i syfte att förenkla processerna för utbyggnad av hållbar infrastruktur.
Ska snabbare tillståndsprocesser vara möjligt måste också Länsstyrelserna och mark- och miljödomstolarna tillföras resurser så att dessa mer skyndsamt kan hantera inkomna ärenden. Vi behöver en stor satsning på länsstyrelsernas verksamhet som kan säkra kompetens och effektivisera handläggningstiderna.
+ Inför en nationella strategi för ökad vätgasproduktion och koldioxidlagring
EU satsar stort på vätgas och bränsleceller och flera företag som bl.a. Volvo, LKAB och Vattenfall följer samma linje. Staten behöver fånga utvecklingstrenden och snabbt utreder effektiva styrmedel för att påskynda en ökad produktion och efterfrågan på grön vätgas som kan minska utsläppen. Vätgasen kan snabbt och relativt enkelt användas i allt från stål- och järntillverkning, cement och kemisk industri till tunga vägtransporter, sjöfartstrafik, och jordbruksmaskiner. Energisystemet får också ett extra energilager, överskottsel kan omvandlas till grön vätgas och omställningen inom industrin kan påskyndas. Sverige behöver helt enkelt en vätgasstrategi.
Vissa utsläpp av växthusgaser kommer dock vara svåra att undvika även på lång sikt. För att neutralisera dessa krävs tekniska lösningar som fångar upp växthusgasutsläppen vid punktkällan, så kallad koldioxidlagring. Den tekniken behöver stimuleras, både gällande forskning och implementering i närtid. Det krävs ökade satsningar i närtid på forskning och teknikutveckling om koldioxidlagring i berggrunden. Staten behöver ta initiativ till en nationell koldioxidlagringsstrategi och ökad samverkan internationellt.