+ Vad innebär klimatförändringarna?

Enkelt uttryckt innebär klimatförändringarna att jordens temperatur stiger. Ofta uttrycks detta i form av hur den globala medeltemperaturen förändras. Innan industrialismen var denna 14 grader. Den senaste forskningen visar att den globala medeltemperaturen ökat med drygt 1 grad. Det innebär t.ex att de varmaste 16 åren sedan vi började kontinuerligt mäta temperatur uppmäts sedan år 2000 och att 2023 var varmaste året någonsin uppmätt.

Klimatförändringarna beror av växthuseffekten. Växthuseffekten beror enkelt uttryckt på att jordens atmosfär reflekterar värme tillbaka mot jorden, utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara cirka 30 grader kallare. Den globala uppvärmningen beror på att koldioxid och andra växthusgaser (t.ex metan) tillförts atmosfären genom att människan sedan industrialismens eldat fossila bränslen. Fossila bränslen består av organiskt material som lagrats miljontals år i jordskorpan. Mängden koldioxid i atmosfären har stigit kraftigt. Idag ligger den på drygt 420 miljondelar eller parts per million (PPM), jämfört med den förindustriella nivån på knappt 300 PPM. Detta har fått som effekt att växthuseffekten har intensifierat och vi får klimatförändringar. Viktigt att komma ihåg är att den globala medeltemperaturen ökar med 1 grad inte innebär att den ökar med 1 grad generellt hela året. Istället leder det till fler perioder av kraftigt ökad värme. Dessutom går den olika fort i olika delar av världen och dubbelt så fort i Sverige exempelvis.

+ Vad kan klimatförändringarna få för konsekvenser?

Människan har funnits under en relativt kort tid i jordens historia, den moderna människan cirka 100 000 år. Tiden som vi har vad som kan beskrivas som en civilisation byggd på jordbruk är ännu kortare, drygt 10 000 år. En förutsättning för detta har varit ett stabilt klimat. Klimatförändringarna kommer om att bryta denna stabilitet, fortsätter utsläppen att öka i nuvarande takt riskeras en uppvärmning på 4 grader. En sådan uppvärmning kan göra stora delar av jorden obeboelig.

Klimatförändringarna får stora konsekvenser: högre vattennivåer tillsammans med intensivare regn innebar kraftigt ökad risk för översvämningar. Många kuststäder och hela länder kommer om inget görs försvinna, för städer som Miami är troligen gränsen redan passerad och flera ö-nationer riskerar hamna helt under vattnet. Varmare somrar innebär också direkta risker: vid höga temperaturer kommer delar av jorden bli farlig att bo på. Det kommer dessutom leda till ökenspridning och allvarligt skada jordens matförsörjning med minskade skördar och försvämrad tillgång till rent vatten som följd. Fler skogsbränder risker också att ytterligare snabba på klimatförändringarna.

Görs inget finns risken att växthusgaser från tundran börjar läcka ut i atmosfären och accelererar temperaturökningarna. Redan idag ser vi konsekvenserna av klimatförändringarna. Till exempel tvingades 32 miljoner människor fly sina hem till följd av väderrelaterade katastrofer, delvis pådrivet av klimatförändringar. Detta förväntas även öka i framtiden och klimatförändringar spär även generellt på väpnade konflikter.

Vid klimattoppmötet i Paris kom världens ledare överens om målet att hålla de globala temperatur ökningarna under 2 grader, med mål om 1,5 grad. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte är en ofarlig nivå. Även vid två graders uppvärmning kommer jorden uppleva allvarliga effekter och skillnaderna mot 1,5 grader är markanta. Antalet människor som utsätts för extrem hetta kommer vara mer än dubbelt så många vid 2 graders uppvärmning.

https://www.nytimes.com/interactive/2018/10/07/climate/ipcc-report-half-degree.html

http://nymag.com/intelligencer/2017/07/climate-change-earth-too-hot-for-humans.html?fbclid=IwAR000IiI5bDJGM856DUzCnqJb4qDTMbC1UCzSHdx6HJUYjUNargv3cnQqAs https://www.unhcr.org/news/stories/climate-change-and-displacement-myths-and-facts

+ Hur mycket måste utsläppen minska?

För att klara 1,5 gradersmålet måste utsläppen minska dramatiskt. Redan förra året uppnåddes 1,5 graders uppvärmning för första gången, vilket delvis förklaras av väderfenomenet El Niño. För att undvika att 1,5-graderströskeln uppnås permanent måste de globala utsläppen mer med minst 45 procent till år 2030, 100 procent före 2050 och därefter krävs att koldioxid absorberas ur galaxen. Fortsätter vi enligt ländernas nuvarande löften i Parisavtalet, givet att de följs, är vi på väg emot 2,5-2,9 graders upphettning. Det krävs alltså att alla stora utsläppare, EU, USA, Kina och Indien alla gör mer än planerat ens för att undvika 2 graders uppvärmning.

https://www.unep.org/resources/emissions-gap-report-2023 https://www.mcc-berlin.net/en/research/co2-budget.html?fbclid=IwAR1UIDAW2Hr7WP2z4o9-fV4LJP63bBws3OpvJDz-I6Z-bDMksV7FoV6PXWo https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/2/2018/07/SR15_SPM_version_stand_alone_LR.pdf https://www.washingtonpost.com/climate-environment/2024/02/08/1-5-celsius-global-warming-record/